jbachg

igår köpte jag en jättefin men svindyr mössa till min son. men det var han värd.
jag insåg att den mössan han haft hittills var ALLDELES för kall och jag skämdes som mamma. detsamma gällde vantarna.
så vi besökte polarn o pyret och köpte den här med tillhörande vantar:



inte vacker och inte tjock. men skönheten kommer ju inifrån (och det är ju min vackra son som är i den) och jag litade på polarnopyrettanten angående värmen. man ska nog göra det, de vet nog vad de snackar om.

för övrigt frågade hon mig (angående hur varm mössan behövde vara) om vi skulle åka mycket skidor, jag skrattade och sade nej.

annars väntar jag på en symaskin från västerås idag, eller kanske imorron. ska få låna aunties gamla bernina som någon påstod att den inte fungerade. skall nog ordna det där isf, symaskinsagenturen finns ju. en räddning.
det är världens (eller iaf göteborgs) bästa symaskinstillbehörsreparationsaffär. min kompis köpte en komplett gammal rejäl syslöjdsmaskin där med väska och alla tänkbara tillbehör, nysmord och allt för typ 1100 spänn! helt fantastiskt!

jag tänkte försöka hitta skotskrutigt tyg att sy julgardiner av till vardagsrummet.
a little something like this:



skulle kunna bli urtjusigt, lite hemtrevligt och juligt och lite lagom kanadensisk bergsstugefeeling med massor av snö, stockings över brasan och eggnog.
ni fattar vad jag menar.

nu, kaffe.

internet är helt bananas idag.
när det blir vinter slutar tågen gå, spårvagnarna fryser, vattenrör spricker och nu verkar det som att internet har gått i ide också. iallafall var femte minut, det liksom testidar sig.
i helgen har jag jobbat, det var väldigt väldigt trevligt måste jag säga. skönt att komma hemifrån och ha lite egentid med hörlurar på bussen, prata med vuxna människor som kan bilda hela meningar och dricka kaffe i soffan när man egentligen inte har rast.
fast vi skulle ha julpyntat igår. men det sket vi i.
lådorna med julprylar är iaf uppe i lägenheten så idag kanskeman tar ett krafttag. lampskärmar skall bytas ut mot stjärnor, kekes snögubbequilt skall upp på väggen, gardiner skall strykas och sättas upp och sist men inte minst skall det drickas glögg och käkas pepparkakor.

jag är så sjukt julmotiverad så jag vet inte vart jag skall ta vägen.

kanske ner på stan för julklappsspaning?
det är nu det börjar, vänner.

kaffe.

färgfest!

nu vet jag vad jag ska göra.
vi kan leka att tomten finns, vi kan fantisera att han finns.
vi kan prata om honom och om sigge vill så kan han få klä ut sig till tomte.
om han frågar mig om tomten finns så ska jag svara att jag inte vet och fråga honom vad han tror själv. jag ska säga att vissa tror att han finns och vissa tror det inte. ungefär som gud.
om han tror att tomten finns så ska han få tro det.
men jag ska inte ljuga för honom.
för jag VET ju inte om tomten finns eller ej, jag har faktiskt aldrig sett honom och ingen har egentligen visat hardcore proof på att han INTE finns.
jag menar, ända tills igår så trodde jag inte att det fanns människor som på allvar bäddade ner sina katter i barnvagn och gick ut på stan. men nu vet jag ju att de finns.
man måste ha bevis för att veta men tro kan man få göra hur mycket man vill.
jag vill ju att pojken skall ha fantasi men jag vill också att han ska ifrågasätta och undra.
så om han tror på tomten så får han det.
precis som att han får tro på gud om han vill det, det betyder ju inte att jag måste göra det.

en av mina absoluta favoritsidor är purlbee, ett himmelrike av garn och tyg. helt vidunderligt och jag önskar jag bodde i new york, då skulle jag vara där varje dag. jag tror även jag skulle hota personalen så att jag skulle få jobb där. hemsidan är underbar och är ungefär som en riktigt bra kokbok, mycket text och vackravackra bilder. som en bra kokbok på det sättet att man inte behöver laga maten, det räcker med att läsa och titta på bilderna för att bli mätt. samma sak med pysslet på purlbee, man behöver inte göra allt, man behöver bara läsa och titta på bilderna för att känna sig tillfreds med livet.



life is good.
nu, mer kaffe.

alltså, det här är hysteriskt.
när sigge och jag var i nordstan idag gick vi förbi ingången till hemköp.
utanför står en helt vanlig barnvagn, fullt utrustad med skötväska, täcke, kudde, you name it.
grejen är bara att under täcket låg inte en bebis, vilket man skulle kunna tro, det ahde ju varit det naturliga, nej där låg en katt.
en grå katt som låg och kikade upp från sin barnvagn.
helt sjukt.
jag blev så till mig att jag tyvärr:

1. inte tog upp telefonen och tog kort
2. glömde kolla vem ägaren var och hur denne såg ut

alltså, hade jag haft den sinnesnärvaro som jag önskar att jag haft vid detta tillfälle så hade jag lätt frågat ägaren varför, VARFÖR, den hade sin katt med sig på stan i en BARNVAGN.
lätt.
seriöst, skall man använda uttrycket det saknar motstycke så är det här ett väldigt bra tillfälle.
för det här är nog det galnaste jag sett i år.

anyway, det blev inga julsaker på stan, som jag skulle köpa.
istället kom jag hem med:

tre par trosor
sju par strumpor
ett par leggings
ett par vantar.

så jävla mig.

tvjäveln är paj igen.
sist slutade den funka helt, var completely död.
nu är allt vitt blått och allt svart är rött.
snyggt och trendigt, javisst, men inte så kul att titta på.
så jag pratade med pappa som skulle fixa, det är ju ändå honom vi fått den av.
pappa kan vara arg och bestämd i sådana situationer, det är bra. jag, däremot, blir mesig och håller till slut med försäljarna om att det är jag som gjort fel och är dumihuvet. en gång skulle jag framkalla bilder som skulle hämtas ut på expert i uppsala, bilderna (som var julklapp till andreas) blev försenade tre gånger, sedan borttappade och till slut kom de på plats, fyra (!) veckor senare. jag var så arg att jag kokade och skulle minsann låta dumihuvetexperterna veta att de levde. så jag och carro åkte upp till gränby för uppdrag utskällning och förnedring.
det var carro som till slut skällde för jag mesade ur och tyckte synd om expediten.

så det är tur att pappa finns!

skurken och jag skall ner på stan idag och köpa julgrejer.
vi får se hur det går, när jag inte har pengar brukar jag komma på ungefär tusen saker som jag vill ha/behöver och som skall inhandlas när pengarna kommer. sedan när pengarna väl finns på kontot så åker jag ner på stan och köper...ingenting.
så jävla jag.
så, vi får se hur det går.

är det fult att ljuga?
japp, det är det.
finns tomten?
nej, han gör ju inte det.

alltså, jag kan inte minnas att jag trodde på tomten, så jag var tvungen att smsa min kära syster som skrev:

 ja, men du gav tidigt upp illusionen, som den sista av oss.
(vi är tre syskon)

alltså, jag var så liten när jag trodde på tomten att jag inte ens kan minnas det. jag kan inte ens minnas att vi hade en tomte när jag var liten. och inte mådde jag dåligt för det.
men det finns de barn som tror på tomten och när de får reda på att han inte finns blir de alldeles förtvivlade och känner sig svikna av både föräldrar, syskon, husdjur, samhället och gudvetvad.
skall man verkligen traumatisera barn på detta sätt?
får man ljuga för barn?
får man ljuga?
nej.
finns tomten?
nej.
kan man inte bara leka att tomten finns, berätta om denna fantasifigur som kommer varje år och som symboliserar lite godhet i världen?
måste man säga till barn att han är verklig?
måste man det?
nej.

nu hoppas jag att sigge inte är en sådan känslig själ som skulle bryta ihop till en liten grå boll om han fick reda på att tomten inte finns. jag hoppas att han skulle överleva det och inte känna sig alltför traumatiserad.
men jag tänker inte chansa och ljuga för honom.
för det är fult att ljuga och tomten finns inte.




usch, vad jag är cynisk och tråkig.

det finns de som jag tycker extra mycket om, de som alltid kommer vara favoriter.
vissa är familj.
det här är elin-maria.



kolla in hennes blogg:


emgustafssons.blogg.se

jag blir arg när andreas inte förstår vad jag tänker, när jag tror att jag kan telepatera.

jag måste ställa tandkrämstuberna med framsidan framåt i badrumsskåpet.
om andreas ställer den åt andra hållet så ändrar jag tillbaka. fast det vet han inte.

jag måste hänga disktrasan med bilden uppåt när jag hänger den över kranen i köket.

jag tittar nästan alltid i folks badrumsskåp när jag är på besök.

jag gillar dålig smart musik som är superproducerad, typ pink och britney spears.
jag faller för det även fast jag inte vill och jag vet att ni gör det också.

jag älskar när spisen är ren, står inte ut med kladd runt plattor osv.
innan jag sover måste jag se till att spisen är ren.

jag vägrar äta vilt.
jag vägrar även att äta kanin och hare.
så bjud mig inte på rådjurssadel, tack.

det har hänt mer än en gång att jag letat rätt på gömda julklappar, öppnat tejpen och pappret med nästan löjlig försiktighet och precision för att tjuvkolla.
har aldrig blivit påkommen.
jag är proffs.

idag blåser det inte i kortedala så vi skall gå ut.
jag skall ta på mig mina supervinterskor som jag köpte förra vintern när jag var gravid och varken fick halka eller bli kall om fötterna, stor mössa, megavantar, tjockhalsduk och gå ut i vintern.
helst av allt skulle jag vilja att det var imorgon också så jag kunde åka ner på stan och julshoppa.
men det kan jag inte göra såmycket åt, bara att vänta snällt.

men idag skall vi leka och sigge skall få känna på snö.
han kanske är proffs på snöbollskrig, vem vet?

det började som en morgon from hell med ihållande skrik och allehanda gnäll.
men efter en liten sovstund för gossen och fyra koppar kaffe för mamman så är de nu i fas och livet går åter framåt igen.
såpass mycket framåt att sigge sedan klockan nio har ställt sig upp mot mig och diverse möbler 20 gånger.
han har ramlat nio.

så från botten av mitt hjärta:
TACK kära auntie för halksockarna!
de är fantastiska.
utan dem hade han garanterat ramlat fler gånger än han ställt sig upp.
även om det skulle varit omöjligt.

det snöar över kortedala och yr snö från taken. tackochlov så får vi vara inne idag, om det slutar blåsa så går vi ut, inte annars. för snö har jag inget emot, inte regn heller för den delen, men blåst är bland det värsta jag vet.
jag går inte med på att det blåser förutom på sommaren för annars svettas jag ihjäl.
ihjäl.

snart kommer min älskling hem.
alldeles för tidigt men inte en sekund för sent.

nu har jag suttit här och upptäckt att i recept efter recept för aioli så är det vanligt att man bara ska blanda vanlig majonnäs med vitlök.

HUR GOTT ÄR DET?!

inte alls, säger jag, alltså ska jag nu lära Sverige hur man gör en GOD aioli.

tag en skål och ställ på en fuktig, väl urvriden disktrasa på diskbänken.
lägg i två rumsvarma äggulor och vispa upp dem, helst med ballongvisp.
häll i rapsolja, droppvis, och vispa tills du tror att du skall bli tokig, det tar nämligen en stund innan det tjocknar.
vispa sedan till önskad konsistens (man måste verkligen vispa HELA tiden), samtidigt som du droppar i olja, det går åt ca 1½-2 dl.
efter det pressar du i vitlök tills du är nöjd,
saltar (ganska lite behövs) tills du är nöjd,
droppar i tabasco och citronsaft tills du är nöjd
och vips! så är det klart!

SJUKT MYCKET GODARE ÄN KAVLIMAJONNÄS!!!

ett tips är även att ha i finhackad grön chili.

varsågod, Sverige.

home sweet home.

hemma från hektisk och intensiv men ack så rolig helg i västerås.
jag saknar västerås. det kan låta konstigt att man kan sakna en gurkig industristad när man bor i göteborg (dit alla västeråsare tydligen flyttar) men man blir nostalgisk. det ÄR en fin stad och det är en bra stad. lagom stor.
fina auntie kom och hämtade oss och kvällen slutade med besök av finaste kusinerna och franz med lastbilen.
sigge var lycklig och somnade efter en stunds hysteri strax efter 22.
lördagen började rätt lugnt med promenad ner till mälaren i snön och mys på björnövägen.
sen kom släkten.
voine voine,

jävla blogg.se, när man varit inaktiv en stund loggas man ut.
halva texten sparas som utkast, den andra försvinner.
bajs.

nåväl, hela släkten kom och det blev kramar, bebisgos, pappersfest på golvet, god middag, kaffe, guns overkligt goda biskvier, prat, skratt och mormor. lilla lilla mormor som äntligen fick träffa sigge.
det känns skönt.
 allt slutade med en helt slut unge som somnade typ halv elva.
på söndagen blev det en promenad runt hamre, lunch och sen hem till göteborg.
min son är för övrigt sjukt duktig på att åka tåg.
en riktig kämpe.



sigge och pappan åker tåg



wow, västergötland



en trött mamma och en ännu tröttare sigge någonstans i närke, på väg hem

jag fick sådan enorm julkänsla när vi var i västerås, det var snö, släkten var samlad och...ja, jag vet inte.
jag vill julpynta, laga julmat och frysa in (till min mans förtjusning eftersom han tjatat om julmat i en månad nu), lyssna på frank sinatra och käka lussekatter.
jag måste göra nåt åt det här, det är inte advent förrän nästa helg men jag tänker smygstarta...
fick nämligen två alldeles bedårande porslinstomtar av mormor när vi var i västerås.
jag hade en gång två stycken men när jag flyttade från uppsala så blev de nog tyvärr kvar där, för med mig dem till göteborg fick jag inte.

anyhoo, två nya fina har jag nu som skall fram varenda eviga jul framöver och de skall även få en liten hedersplats!



coffe, anyone?

väskorna är packade och alla är redo för tågresa.
i väntan sitter jag och dricker kaffe, tar det lugnt innan stormen och sigge har pappersfest på golvet med gamla tidningar. katterna löper amok och attackerar hans pappershögar och han skrattar hjärtligt.
tanden är på gång. han kan inte andas, stackarn, så mamman fick åka ner till apoteket i nordstan igår kväll för att köpa näsdroppar, nässpray och nässug åt det lilla livet.
tack GODE GUD att barn från 7månader får använda nässpray!
annars hade vi nog inte klarat natten...eller förståndet heller för den delen.

fyra timmars tågresa, off we go.
håll tummar och tår, tack.

det kan vara en förkylning men det kan också vara en tand.
tror mest på tand, faktiskt.
han har ingen feber, monstret, men han snorar och dreglar som aldrig förr.
oförskämt pigg är han också.

shit, vaknar man vid sex på morgonen och äter frulle då så är man sjukt hungrig klockan elva, lunchhungrig.
det känns som att man flyttas tillbaka till lågstadiet då man åt lunch vid den tiden.
så jag har ätit laxochpastarester från igår. gott, sade räven.

nu är vi inne från kallkall promenad runt kortedala.
han sov, jag frös.



älskade barn.

jag undrar också vad jag gör uppe såhär tidigt.
lilla hjärtat kunde ha sovit hur länge han ville, förslagsvis till klockan 10, men icke, tio över 6 blev det. varför? jo, man kan leka då. men jag lovar, man kan leka klockan 10 också.
så nu sitter jag här, trött som ett as och kan bara spekulera i hur många koppar kaffe det krävs för att jag skall bli någorlunda normal. kanske 10, kanske 100.

min katt
iris von fersen.



hon är lite speciell.
milt uttryckt.

morgon i det lindelöwska hemmet. pappan försov sig så vi fick en morgon tillsammans allihop vilket normalt sett bara inträffar på helgerna. sonen väckte oss genom att stå upp i sin säng och gasta att han ville upp, när vi tittade dit skrattade han och var oförskämt glad. som ett jag lyckades väcka dem, liksom.
frukost, envist kryp in i badrummet, lek med allehanda sladdar och smutsiga barnvagnsdäck med gudvetvad på, titta på pappa när han duschar och fladdrande med duschdraperiet, grötkladd i köket och gosgosgos. så mycket gos att man nästan börjar gråta för att det är så mysigt.



skall till jobbet idag, lång promenad till partille alltså. skall kolla lite hur jag skall jobba i jul, om det blir mycket eller lite. som tur är har jag en god chef som låter mig plocka lite som jag vill. andreas får vara föräldraledig över julen, plugget har ju ändå paus. och skall sanningen fram så kommer det bli lite skönt att jobba, få lite nya rutiner, prata med andra vuxna som kan bilda hela meningar, egentid på spårvagnen med musik i öronen osv.

dagens frippa, känner mig litelite 40's-inspired:



vill ha mitt tjocka fina hår jag hade som liten. det var jättejättetjockt och man kunde knappt få fingrarna om det. jag saknar det men vet att det inte kommer tillbaka. för det är faktiskt samma hår jag har nu, lika tjockt, det är ju bara det att mina fingrar har växt ikapp håret så att de når runt nu. de når numera ordentligt runt och man skulle kunna tro att jag har tunt hår, men det har jag inte, jag har bara tjocka fingrar.

hungrig är jag också.
vakna nu sigge, mamma vill äta lunch.

jag är en jäkla rutinmänniska, ordning och reda skall det vara.
jag gör samma saker varje dag, har rutiner och struktur. jag vet var jag lägger mina grejer och har ett nästan sjukt förhållande till förvaringsboxar och lådor. gillar att sortera saker, att ha saker samlade i en viss ordning och skriva listor.
jag är aldrig försenad och jag är alltid förberedd på allting, hela tiden, i alla väskor jag äger.

bra så, men hur ser det då ut hemma hos oss? inte som i nån jäkla inredningstidning med snygg ordning och reda eller fina staplar med saker på varann. nej. förvaringsboxar och lådor finns där men alla är olika och ingen passar ihop, ingen är speciellt snygg. alla så kallade smarta förvaringslösningar är alltid ytterst tillfälliga och jag vill alltid ha något annat. därför är jag galet hysterisk för att vi aldrig kommer iväg till ikea.
jag tror nämligen att om vi kom iväg till ikea och köpte de där bokhyllorna och de obligatoriska förvaringsboxarna som passar i de perfekta hyllorna så kommer mitt liv och min neurotiska kontrollsjäl få lugn och ro.
fast EGENTLIGEN vet jag att det bara är en ursäkt och bluff. båg båg båg. det kommer inte bli bättre och jag kommer inte komma ur min kris för att jag inte har mina fina nya hyllor. ty det finns egentligen ingen kris till att börja med, jag hittar bara på en kris för att jag skall få nya fina hyllor.
helt sjukt, jag säger ju det.
neurotisk kontrollsjäl, jag säger ju det.

när skall jag lära mig?

jo, jag har denna påhittade ordning och reda med boxar och listor för att jag fungerar som jag gör.
jag är så fuckedup att jag måste ha någon slags ordning omkring mig, fejk eller ej, annars funkar jag inte.
jag är alldeles för oorganiserad.
i själen.

snurrig.

hemma igen efter långlång promenad i frosigt kortedala.
allt blir finare när det är frost på det. allt.
jag önskar ibland att det vore frost lite längre tid på året.





men nu har vi käkat mellis, sigge fick hallon/blåbärspuré och jag fick kaffe.
det behövde jag, frös som en hund.
christer i radion (utan christer som är med morgan på resa) och dags att ta sig an dammsugning, tvätthängning, diskning, lakansbyte, matlagning och allt det där andra som gör mitt liv så otroligt glamouröst.

kärlek.

det kan vara svårt att veta hur man ska göra ibland.

jag är dumihuvet.
jag har i flera år hävdat att jag älskar morgan i christer i p3 men det är inte sant.
idag kom jag på att det är christer jag älskar.
andreas har hela tiden hävdat att det är just christer jag älskar men jag har sagt att det är morgan. andreas vill nu hävda att det är han som har rätt och jag har fel, men det går jag inte på, jag har aldrig fel.
för jag älskar morgan men jag älskar christer mer, alltså har jag inte fel.
och därmed har inte heller andreas rätt, även om han tror det.
ha!

sitter i kö till sj, för jag har fortfarande inte fått min smsbiljett som jag beställde i lördags.
jag tycker inte att det här verkar så lovande...
jag gillar verkligen inte telefonköer, speciellt inte när de har en röst som hela tiden skall tala om för mig hur jag ligger till.
din plats i kön är 27!
2 sekunder senare:
du är fortfarande placerad i kö!

ja jo, jag vet, du sade precis det...telefonköautomatröstjävel.

eller när jag ringde försäkringskassan och fick plats 411 i kön med en väntetid på 40 minuter.
jag väntade tålmodigt men när jag kom till plats 137 så blev jag bortkopplad.
proffsigt, försäkringskassan, väldigt proffsigt.

så, nu har jag kommit fram till statens järnvägar och fått biljetterna!
tydligen skulle de skickas 24 timmar innan avgång, vilket ingen sade till mig och min nervösa kontrollsjäl när jag ringde i lördags. tack och lov frågade snälla sj-killen om han skulle skicka dem nu så att jag skulle känna mig lite lugnare.
ja tack, sade jag och pustade ut.
nu ligger min telefon och burrar alldeles vilt av inkommande smsbiljetter.
tack, snällkillen.




christer.

det har blivit en blogglös helg, har haft fullt upp.

andreas och jag har klippt mig med vässad kökssax, billigt värre!

beställde tågbiljetter till västerås igår, det tog ungefär två dygn att komma fram men till slut gick det. beställde sms-biljett, den har iofs inte kommit fram än...får nog ringa sj imorron.

har shoppat babyhjälm till orädd klätterbebis på tradera.
kvinnan har ännu inte bekräftat mitt mail så jag vet inte om pengarna jag överförde är borta eller om jag faktiskt får en hjälm på posten...men jag gillar surprises!

gått långpromenad till partille.
det var en lång promenad.

haft svärföräldrar på besök och ätit löjligt god vitlöksspäckad lammstek.

har utnyttjat svärföräldrar med bil och storhandlat till en liten yttepyttefamilj på tre pers men man skulle kunna tro att vi handlade till ett helt regemente.
plus att vi glömde handla typ hälften av det vi skulle handla.
smart.

har stickat färdigt pernilles sjal!

har även lyckats hiva ut burken med mina finfina hallonkakor på köksgolvet så de gick sönder och det blev smuligt överallt. men det gick att skrapa ihop och blåser man på dem lite så försvinner katthåret och de går att äta utan problemas!
fast jag blev sjukt sur.

annars, inte så mycket.



jan stenmark.
geni.

kakorna blev helt sjukt goda.
konstigt att det blev några kvar...
de blev inte vackra och jag fick ingen ordning på det där glasyrsmojset men man ska ju inte judge a book by its cover...de blev så goda att det är nästan pinsamt.
och om mia kommer hit får hon smaka!






plus att de var BUSENKLA att göra!
any monkey can do it.


jag är ju egentligen ingen baka-kak-människa, jag gillar mer att baka bröd.
speciellt eftersom jag inte brukar vara så bra på att baka goda saker.
bröd är iofs galet gott men det är ju inte som kakor direkt. så idag tänkte jag starta en surdeg!
för surdegsbröd är bland det bästa som finns!
tänkte även baka ett bröd som liknar nåt min mamma brukade göra i långpanna. det är mörkt, lite sött och lite salt och är allraallra godast med bara smör på.
bregott.
alltid bregott.

återkommer, skall bara hämta andan först...
...sigge ger sin mor nervösa sammanbrott, del ett...

knall på hög nivå.
i favoritgarnet, såklart.

jag har bestämt fik- och lekdejt med mia och alvar imorgon. tror bestämt jag måste ta och baka någonting!
kakor? bullar?
det får bli kakor. jag funderar starkt på att baka såna kakor min mormor och mamma gjorde när jag var liten. det är mördeg som man gör längder av, skårar mitten litegrann, fyller skåran med sylt, skär i snittar på tvären liksom och gräddar. sedan när de är klara lägger man sån där vit florsockersmet på båda sidor om sylten och käkar upp allihop.
hmm, känner nu att jag egentligen inte har så mycket koll på hur man gör dem, detta är ju bara hur jag TROR att de görs. kanske syster vet?

annars är ju de här väldigt goda:



nästan syndigt.
men betydligt enklare än att baka kakor som man egentligen inte vet hur man bakar.
och inte så dyra heller, man kan nämligen inte sätta pris på kärlek.
och det här är verkligen kärlek doppad i choklad.

nu, gos med liten skurk.

nu har jag pratat med min kära auntie och konstaterat att det inte bara är mig det är fel på.
eller, det är inte fel på någon av oss, det är kära universum det är fel på.
såhär är det,
varje gång, och jag menar verkligen VARJE gång, jag skall öppna en förpackning med medicin av något slag så öppnar jag den i fel ände så att jag får bipacksedeln i handen.
varje gång.
senast igår skulle jag ta en voltaren och öppnade i fel ände. men det är inte bara jag, det gäller även auntie.
hon har en teori, som hon kokat ihop med sin man, om att det beror på i vilken hand man öppnar förpackningen. man håller den alltid med texten uppåt och öppnar den på höger sida.
det är vad de säger.
bullshit, säger jag.
jag skulle kunna blunda, kasta upp den i luften, snurra runt på en tå, fånga den och öppna den (fortfarande med slutna ögon) och nog FAN skulle jag öppna den i fel ände iallafall.
universum är emot mig.
andreas har en teori om att tingen lever sitt eget liv och att de är emot honom. jag brukar skratta åt honom och tycka att han är dum. men nu på sistone så har jag börjat fundera på om han kanske har lite rätt ändå. iallafall när det gäller bipacksedlar.
jävla universum.
det är tydligen oändligt också.
oändligt dumt.

det är lite av en snöstorm ute så vi sitter inne och trycker.
kollar på ikea och planerar vilka hyllor vi ska köpa. om vi köper online idag så får vi dem levererade den 22 november. skulle kunna funka. det finns en del andra saker vi skulle behöva från ikea, hörnskydd till bord osv, men de går inte att köpa på nätet.
och jag har ingen lust att böka iväg till ikea med barnvagn på bussen i snöstorm.
faktiskt.

mest vill jag faktiskt bara vara inne och mysa med sigge
som myser med esbjörn
sticka på pernilles sjal
planera julen
göra fint i köket
skriva nödvändiga listor på viktiga saker
baka bröd
äta indisk lammgryta

och sova lite grann.

jag blir så glad.
det finns de som faktiskt läser min blogg. de som tar sig tid, struntar i nåt annat i nån minut, för att gå in på min blogg och läsa vad jag har gjort idag eller vad jag skall göra imorron. eller kanske mest vad jag borde gjort idag och vad jag vill göra imorron. för det är inte alltid så enkelt.
anyway, det finns de som bryr sig.
av vilken anledning de bryr sig är inte så viktigt, men de bryr sig om vad som händer i mitt liv.
det är viktigt.
i och med att det är ungefär lika många som går in här varje dag och läser visar också att det är en ganska stadig massa som bryr sig. det är inte bara olika människor som ploppar in på måfå för att de inte vet vem jag är eller för att det är en blogg de aldrig sett förut. det är ganska samma trogna skara som tittar in.
som bryr sig.

finingar.

you make my day.

äntligen har den kommit!



min ABSOLUTA favorittidning som jag köper varjevarje år.
fast förra året var den inte så kul, då var den full av ernst kirchsteiger.
i don't like him.

men i år!
voine voine.
speciellt mycket finns det att baka. då är det synd att vi inte har så mycket släkt i närheten för man behöver verkligen bjuda hem enmassa släkt om allt skall bli uppätet.





det här MÅSTE jag baka.
är nog bara bra för själen...



pyssel till granen.
(har kommit på varför vår gran alltid barrar så förbannat mycket, det är för att den bara har enmassa gamla fula pynt. den protesterar.)





och tillägg till önskelistan:



vilket jag iofs kan göra själv. inte så svårt...

och en sån här MÅSTE jag ha!
fatta hur kul det är!



bra eftersom jag har både småbarn och katter i huset som välter allt i deras väg. som orkaner ungefär.
jag vill även ha en sån här...men det fattar till och med jag att det inte går...

jag älskar min syster.





mer än hon kan förstå.

det finns mångamånga fina förpackningar men garant har nog de finaste. det är en fröjd att gå och handla. jag vill fylla hela mitt hem med garantprodukter, trots att jag kanske inte är så förtjust i innehållet.






till och med äggen är tjusiga.


nu promenad i solen med fina familjen!

jag önskar mig en sovmorgon.

jag är klar med mina nya fina socktofflor!
virkade utifrån ett av mormors originalrecept. i åratal har vi i den gustafssonska släkten fått såna här sockar.
men jag har pimpat till idén och gjort dem både tjusiga och fräsiga!

om det är någon som vill ha ett par så går det naturligtvis att ordna. custom made of course, efter användarens fot, färgval, eventuella applikationer och kanter/spetsar eller till och med ränder!
inget är omöjligt när det gäller dessa socktofflor!
(ja, jag vill låta som en tv-shop-reklam)





skit i mina fula fötter.
dem kan jag inte göra nåt åt.

garnet till pernilles sjal är inköpt efter en lång, blåsig men trevlig promenad till olskroken.
den blir knallig. precis som jag lovat.
nu är vi hemma igen och har ätit seeeen lunch, man skulle kunna kalla det middag och vi lyssnar på christer i p3.
sigge gillar christer. han pratar med stereon när programmet är på.
det känns bra för jag känner mig inte så pratglad för tillfället...

är väldigt inne på tavelväggar, det vet vi alla. men nu har jag hittat nåt som är alldeles alldeles fantastiskt!
jag har kommit på att anledningen till att jag fullkomligen älskar såna här lampor:



är för att jag ÄLSKAR:



LUFTBALLOOONAS!!!!

det ÄR ju bara så himla fint att jag smäller av. måste nog börja ett samlande i någon form.
den kan ju också vara anledningen till att jag tycker det här är en av världens allra vackraste byggnader. osannolik men vacker.



uppochnervända luftballonger.

jag längtar till julen!!!
jag vill ha snö och mörker, jag vill ha en julgran med fina fina små kulor och massor av ljus.
jag vill baka lussekatter och tjocka pepparkakor med mandel på.
jag vill köpa julklappar och göra urtjusiga paket.
jag vill sätta upp våra fina prickiga julgardiner och ha en stor fin vit amaryllis i fönstret.
jag vill ha stjärnor i varje fönster och dricka glögg.
jag vill gå på lisebergs julmarknad och köpa fudge som vi aldrig äter upp.
jag vill lyssna på bing crosby och frank sinatra och låtsas att jag lever på 50-talet.
oh jesus.

idag har varit en helt fantastisk dag.
jag har småskrattat och myst nästan hela dagen.
idag varnämligen den dag då sigge upptäckte det där med stereon, att det kom ljud ur den liksom.
så då satte ju jag såklart på min trazan&banarneskiva och vi jazzade loss som idioter till lingonben och tyrolerhatten och alltmöjligt kul.
han var helt lyrisk och jag likaså.

nu, pasta och pussar med min man.

hej, idag är jag fylld av hat.
därför skall jag nu dela med mig av mina värsta reklamfilmer!

merci
i'd like to thank you and thank you means merci - nej, merci means thank you...helt fel. det är som att säga att tack betyder thank you, så kan man ju inte säga, man säger ju att thank you betyder tack. hrm...jaja,ni fattar galoppen.

telenor
den där hysteriska epilepsilåten när folk stänker och öppnar sina laptops, trycker på sina mobiler osv osv...den är helt hysterisk och verkar aldrig ta slut.

bredbandsbolaget
för det första, skaffa folk som kan sjunga i en reklam där folk faktiskt ska sjunga. det blir bättre då. för det andra, jag vill hitta den personen som är tyckte det var en bra idé att göra en hel reklam med den absolut VÄRSTA av figurerna i reklamen, han som flyger runt med ett mobilt bredband på ryggen och slår på en koskälla. jag HATAR honom. nåt så infernaliskt. jag har bredbandsbolaget men reklamen har gjort att jag vill säga upp abonnemanget. de har alltså misslyckats i marknadsföringen.

olw
okej, om man äter chips så börjar man tänka på gosskörer, gunghästar som blir påsatta av hundar, tyska champagnesprutande pimps vid poolkanten? jag vet inte, jag har aldrig varit med om det.
å andra sidan äter jag väldigt sällan chips.

werthers choklad
jesus mary and joseph! den här är nästan värst, ordvalen är så obehagliga att jag ryser varje gång jag ser den. den smälter så otroligt delikat, det är ren wellness för själen...blablabla...jag ryser.

ac3 comfort
innehåller ord som hemorrojder, analklåda och analsprickor.
det räcker så.

olw (igen)
fredagsmys. alltså, aldrig har väl en reklam påverkat medelsvenssons på ett mer effektivt sätt. det ska fredagsmysas varenda jävla fredag och folk SJUNGER faktiskt låten när de berättar vad de skall göra på fredagskvällen. jag tycker det verkar lite farligt.

kavli
den läskiga lilla ungen börjar dansa.
jag skulle kunna drömma mardrömmar om den ungen.


något litet inom mig dör varje gång jag ser det här.

det här är esbjörn.
han är bästa kompis med skurken.

om det känns som halsfluss
och ser ut som halsfluss
så är det antagligen halsfluss...

men icke!

det var endast ett virus. och här kommer ambivalensen:
det är ju asbra att det inte är halsfluss för det är dumt att äta en massa penicillin och så. men samtidigt hade det varit schysst om det var det, ty äter man penicillin så går det över alldeles galet fort!
men nu var det ju som sagt bara ett vanligt skitvirus som ska gå över av sig självt. och det kan ta låååång tid.
jag missade en lek- och fikadejt med mia och alvar på grund av det här mesiga viruset.
det hade varit gott med kakor...

däremot har jag satt igång planerandet av pernilles sjal!
jag har plockat ut garner jag har och funderar på med vilka garner det skall kompletteras.. hur det än blir så hoppas jag att det blir urtjusigt och att den fina danskan blir nöjd.
för hon är en fin danska.
jag har aldrig träffat henne och aldrig pratat med henne men hon är en av min systers dearest friends, så då måste hon vara fin.

jag har nackspärr from hell.
och jag tror jag håller på att få halsfluss.

men vi har ätit indisk lammgryta med massor av chili och koriander.
vi sitter i soffan och kollar på läskiga arkiv x.
jag stickar finaste rosaste tofflorna.
jag fick en fin löneförhöjning idag.
och när det gäller sigge så är livskrisen över.
för den här gången.

life is good.

sigge sitter under min stol och blåser bubblor mot stödpinnen på mitten så hela stolen vibrerar.
det är skönt att han kan roa sig själv ibland.
igår hade han en blåsa-bubblor-session mot nedersta bokhyllehyllan i typ en kvart. jag och andreas satt bara och tittade och skrattade. ungen var helt nuts.

jag däremot, sitter och letar febrilt på nätet efter en barnbok som jag hade när jag var liten. den hette, om jag inte missminns mig, tomtarnas jul. jag var med i en bokklubb som barn, tror det var bra böckers bokklubb, och den här boken var en klar favorit. dumihuvet som jag är så gav jag bort den till en fin anna som jag jobbade med i eskilstuna. jag skulle flytta därifrån och skulle därför göra mig av med mina barnböcker, för jag skulle ju ALDRIG ha barn, och gav dem snällt till anna som hade tre. nu ångrar jag mig bittert, ska ni veta.
fan.

nåja, alla böckerna gavs inte bort. jag sparade finingarna.








trots att det liksom redan var dokumenterat...



så var jag tvungen att skriva själv i böckerna, så att alla verkligen skulle fatta att det var MINA böcker...

halleluja vad jag har sovit!
jag jobbade natt mellan lördag och söndag och somnade klockan nio i går morse. blev avbruten gång på gång av arg och ledsen son som den stackars pappan försökte trösta och lugna ner. gav upp med sovandet ungefär klockan två. då gick jag upp. mossig och jävlig var jag och hur trött som helst. jag kände mig otroligt bakis, helt utan alkohol. sedan när sigge somnade vid sju skulle vi kolla på arkiv x. ett avsnitt är 42 minuter långt och jag missade andra halvan av första avsnittet...somnade alltså halv åtta och vaknade klockan halv åtta nu imorse. TOLV TIMMAR!!!
men inget gott som inte för något ont med sig, jag har en nackspärr deluxe som gör det sjukt svårt att leva idag.
det var väl straffet.

nåväl, är iaf utvilad och pigg, alltså pigg på riktigt, vilket jag inte varit på...31 år?
ungefär.

drömde konstigt gjorde jag också. vi hade tydligen en tygkasse i garderoben med två hål i längst upp och varje gång vi öppnade garderobsdörren var det två ögon som stirrade genom hålen. mycket obehagligt. när man kände på kassen var den i övrigt tom, bara ett par ögon alltså. tills slut tog jag kassen, vände den upp-och-ner för att hälla ut vad-det-nu-var på golvet. det ramlade ut ett barn! en liten liten femåring som vägrade prata och tala om var han kom ifrån, vad han hette och var han bodde. så vi tog honom i handen och gick ut på promenad.
såklart.
för det gör man med barn som bor i kassar i garderober.